Efter en månad med rekordfå soltimmar vaknade jag idag till ett härligt ljus genom sovrumsfönstret. Kanske inte direkt molnfritt och strålande solsken, men väl en skymt av blå himmel och endast lättare slöjmoln. Ljuset förstärktes dessutom av ett tunt täcke med pudersnö som fallit under natten.
Medan frukostkaffet svalnade i min kopp bestämde jag mig för att ta en cykeltur för att få frisk luft och välbehövliga D-vitaminer. Jag lyckades dessutom övertala en av sönerna att hänga med.
Efter att ha fastnat framför vinterstudions sändningar från VC i Finland och därefter ägnat en halvtimme åt att byta från SPD-pedaler till vanliga dito på våra cyklar, leta reda på knä- och armbågsskydd och slutligen klä på oss, kom vi äntligen iväg.
Det har inte blivit mer än typ en MTB-tur per vecka den senaste månaden, så formen är långt ifrån på topp. Jag har visserligen cykelpendlat till jobbet några dagar i veckan och dessutom styrketränat 1-2 dagar i veckan, men den specifika MTB-styrkan i benen har definitivt avtagit. Mjölksyran kom därför snabbt idag. Härligt!
Vi cyklade lite drygt 9 km på singletracks och motionsspår. Vi tog det så klart lite försiktigt med tanke på snön, men det var faktiskt inte så halt som vi hade trott att det skulle vara. Mina Hans Dampf-däck funkade perfekt.
Elias tar sig förbi en glashal spång.
Härligt ljust denna dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar