Julstakning

Julafton igen alltså. Traditionsenligt firar vi jul i Jämtland tillsammans med släkt och vänner. Denna gång hos min sambos syster och hennes familj i Tandsbyn.

Jag är generellt sett kluven inför julfirandet. Många tror nog att jag hatar julen, men det är faktiskt bara alla måsten och fåniga traditioner som jag ogillar. Att umgås med familjen och träffa släktingar älskar jag. Riktig vinter och långledigt tackar jag heller inte nej till. Inget konstigt alls med andra ord.

Denna julafton började dramatiskt med  ambulanstransport till akuten för en i sällskapet men avslutades med sång och skratt in på småtimmarna. Däremellan avnjöts en massa god julmat och sötsaker nedsköljt med julmumma respektive kaffe.

Jag och Lise hann dessutom med ca 9 km härlig längdskidåkning i halvdana spår och på helkassa skidor. Det var klart och kallt med en temperatur runt 10 minusgrader.

Nysnö i Tandsbyn

Jag och Lise gav oss idag ut för att undersöka längdspårhalten här i Tandsbyn och hittade till vår stora belåtenhet ett riktigt fint elljusspår. 

Det låg en dryg decimeter djup nysnö i spåret så det blev till att agera som plogbil det första varvet. Det jobbigaste vid opreparerade spår är enligt mig instabiliteten för fötterna. Det känns typ som när man som liten försökte åka skridskor med oslipade och för löst knutna skridskor. Efter att ha stannat och dragit åt pjäxorna rejält funkade det betydligt bättre.

Det fanns flera olika sträckningar med elljus och allt (skyltning, belysning, staket, osv.) verkar vara i mycket gott skick. Vi gillade spårets sträckning och banprofil som var slingrig och lagom kuperad. Det märks att det finns ett antal riktiga skidentusiaster här i byn.

Det blev sammanlagt 6 km på ca 70 minuter idag. Vädret var härligt med en temperatur runt 2 minusgrader och växlande molnighet.

Vi kör som tidigare denna säsong på tejp och ett lager glidvalla av enklare sort, vilket för dagen gav ett okej fäste men dåligt glid.

Hoppas på nypreparerade spår och att tillfälle ges under morgondagen (julafton)...

En decimeter nysnö i spåret gav lite extra motion och teknikträning.

Fartkänsla

Idag blev det ett antal härliga utförsåk i strålande solsken här i Björnrike. Bra benträning och härlig fartkänsla! Har tyvärr ont i ryggen efter gårdagen längdskidåkning, så längdskidorna får stå orörda idag. Vi siktar på skidåkning i Storhogna imorgon.

Utförsåkning i strålande solsken tillsammans med min ohängde son Elias.

Spårlöst i Björnrike

Ospårat, bakhalt och ont i foten. Nej, gårdagens två (korta) skidturer i Björnrike hamnar inte på topplistan över mina bästa upplevelser i skidspåret, men det var skönt att komma ut och röra på sig och vädret kan man inte klaga på. Det blev sammanlagt ca 6 km, men det kändes som det dubbla.

För andra året i rad stannar vi till i Björnrike på vår väg upp till jullovsfirande Jämtland. Vi har även denna gång hyrt en stuga mitt i backen. Mitt intryck är att man får ganska mycket för pengarna här i Vemdalen jämfört med Sälen och Åre. Är lite sugen på att köpa stuga här, men skulle vilja veta lite mer om sommarutbudet (helst genom att testa själv) innan jag gör något allvarligare försök.

Hoppas få till ett antal utförsåk och ytterligare någon eller några skidturer innan vi imorgon åker vidare till Tandsbyn.

Vy får vår (hyrda) stuga i Björnrike.

Målsättning 2015

Är i ärlighetens namn kluven inför att uttala och som i detta fall offentliggöra mina målsättningar. Min erfarenhet är att jag oftare når mina mål de gånger jag behållit dem för mig själv och fokuserat mer på att börja röra mig i riktning mot målet än på målet i sig. Nu har jag ju dock startat denna blogg som ju till stor del går ut på att dela med mig av mina tankar, så det förpliktigar kanske att jag faktiskt uttalar mina mål inom området.

Hur som helst har jag följande mål för cykelsäsongen 2015:

1. Fortsätta att ha kul i skogen medelst min mountainbike - mitt viktigaste mål!
2. Ställa upp i minst fem långlopp - gärna några av de jag inte testat hittills.
3. Placera mig topp 50 i min klass i något av loppen - borde kanske klara årets mål topp 100 först, men känner att detta mål inte blir tillräckligt utmanande för nästa år.
4. Slå mina arbetskamrater i Lidingö-MTB - kan bli tufft med tanke på att det bland annat handlar om två nyblivna Ironmans samt en som tidigare varit tävlingscyklist inom MTB och en som sprungit Maran på ca 3 timmar och som cyklar mycket.

Nu gäller det alltså att dra på sig blåstället om jag ska ha en chans att nå mål 2-4...

Engelbrektsturen juli 2014. Varmt, dammigt och alldeles, alldeles...

Mental brottningsmatch

Cyklade igår min första timme ever på en cykeltrainer.

Beställde i helgen en Tacx T1675 från Cykelkraft.se och kunde till min glädje hämta ut den från posten redan igår. Efter att ha monterat ihop trainern och bytt bakdäck på min 26 tums hardtail till ett nytt trainerdäck från Continental, trampade jag iväg (fast jag kom ju så klart ingen vart).

Det blev 70 minuters trampande med varierande motstånd. Jag kan konstatera att det kommer krävas en hel del mental styrka och en massa bra filmer som distraktion om det ska bli några fler pass på trainern. Har svårt att förstå hur någon kan köra riktigt långa pass på en sådan. Det är ju sjukt tråkigt, varmt och obekvämt!

Man kanske vänjer sig, men jag kommer lätt byta ut så många av vinterns trainerpass som möjligt mot MTB-cykling, långfärdsskridskor eller längdskidåkning, om nu bara väglaget tillåter.

Har förresten köpt Fredrik Erikssons e-bok "Trainerträning" och hoppas nu få nyttiga tips och underlag för att sätta ihop ett varierat träningsprogram (med bl.a. intervallträning), för att på så sätt göra trampandet lite roligare. Återkommer kanske med ett omdöme om denna bok lite längre fram i vinter.

Lunchcykling (torsdag 4/12)

Ännu en strålande dag! Novembers mörkgrå dagar är redan glömda. 

Det blev en MTB-tur på egen hand i Stångtjärnsskogen under en förlängd lunch idag. Lyckades hitta ännu en rolig stig. 

Cyklade ca 10 km, nästan uteslutande på isiga singletracks. Grymt nöjd med mina däck som biter sig fast och ger en trygg känsla trots alla isiga rötter och stenar. 

Har ersatt SPD-pedalerna med vanliga dito för att öka chansen att hinna sätta ner fötterna om jag halkar. Jag har så här långt klarat mig från att vurpa, men det känns säkrare att ha fötterna fria. 

Cyklar sedan några veckor i ett par regnbyxor och en lite kraftigare cykeljacka med varmt underställ och dubbla handskar. Funkar utmärkt.

Isig stig på väg upp mot Stångtjärn.