Backintervaller

Å blä! Idag var det dags för backintervaller enligt träningsprogrammet. 

För första gången i år underkastade jag mig ett regelrätt intervallpass och blev snabbt påmind om varför jag gärna hoppar över dessa. Jag fick blodsmak i munnen redan under det andra och blev svagt illamående efter det fjärde intervallet. Hoppas det är värt det.

Jag körde fyra 90 sekunders intervaller med fyra minuters vila mellan, följt av tre 30 sekunders dito med ca en minuts vila mellan, i serpentinens nedre del.

Sammanlagt blev det 9 km cykling på lite drygt 45 minuter.

Imorgon planerar jag att köra en ren nöjestur med Håkan och på torsdag är det åter dags för cykling med friluftsfrämjandets MTB. Är ganska säker på att jag kommer njuta extra mycket av att bara få cykla i naturlig fart. Det kanske är just det (att man njuter extra av de normala cykelpassen) som är den mest positiva effekten av intervallpassen?

En av de sega backarna som avverkades  i Stångtjärnsskogen.