Wahoo! Idag gick det undan i de trixiga nedförslöporna. Fullt ös och sparsamt användande av bromsarna gav en och annan adrenalinkick.
Det började dock lite trögt efter att jag råkat somna i soffan och vaknat så där frusen och mosig som man bara blir av att sova mitt på dagen. Jag kände mig som Jim Carrey när han blir väckt i filmen Bruce Almighty. Jag tvingade mig dock att byta om och bege mig ut. Första kilometern gick trögt, men sedan lossnade det.
Jag cyklade genom krångelskogen, Stångtjärnsskogarna och tillbaka till nybygget. Oftast nöjer jag mig här och cyklar hem, men idag ville jag ha mer, så jag tog en stig genom nybygget och via en nyfunnen stig till kraftledningsgatan och sedan tillbaka hem via nybygget.
Det blev sammanlagt 17,5 kilometer singeltrack på en och en halv timme.
Försäsongen närmar sig sitt slut och det är nu bara två veckor kvar till årets första långlopp, Lidingö MTB. Nästa helg ska jag faktiskt också till Lidingö och cykla, men då handlar det om ett MTB-läger som arrangeras av Rönneberga Konferens och Lidingö MTB. Ett bra sätt att bekanta sig med stigarna på Lingö och vässa formen inför loppet har jag tänkt.
I stort har försäsongsträningen gått bra, även om jag gärna hade skippat influensan och den inflammerade tandnerven. Jag känner mig i bra form, men man vet ju inte hur man står sig gentemot övriga deltagare i tävlingen innan racet är i gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar