Stigcykling: Lidingö MTB 2016

Igår var det äntligen dags för årets första långlopp i form av Lidingö-MTB, men även en företagsintern kamp mellan Brandskyddslagets stockholms- och falukontor.

Om vi börjar med den interna kampen, var det jag och sju av mina kollegor som ställde upp. Fyra i respektive lag. På pappret såg det tufft ut för oss i falulaget. Motståndarlaget kryllade nämligen av konditionsstarka triatleter och cyklister, medan vårt lag i något sammanhang hade liknats vid ett gäng cyklande flodhästar. Troligen rätt snabba i nerförsbackar, men lite tyngre uppför med andra ord. Efter en olycka under ett träningspass försvann dessutom den av oss som vi rankat som starkast, vilket gjorde att min son Elias fick hoppa in som reserv.

Om vi återvänder till huvudeventet och inramningen av detta, var det till skillnad mot de senaste två åren där snålblåsten dominerat och det legat snö i luften, denna gång riktigt härligt försommarväder med strålande solsken och 20 plusgrader. Jag och Elias hade bästa möjliga uppbackning i form av ett serviceteam bestående av sambon Lise tillsammans med dottern Sofia och hennes pojkvän. Vi hade valt att sova på ett hotell alldeles i närheten av startområdet på Lidingövallen så det var hur lugnt som helst att hinna äta frukost och hämta ut nummerlappar.

De första startgrupperna (tävlingsgrupperna) i loppet startade klockan 12. Därefter släpptes motionsgrupperna iväg med fem minuters mellanrum. Brandskyddslaget deltagare startade i lite olika startgrupper, men tre av oss startade längst fram i motionsklassen. Efter test av deltagarnas ringklockor, vilket lät som ett änglaspel på julafton enligt min sambo, gick startskottet för oss och startfältet drog iväg i rasande tempo. Jag hade ingen chans att hänga på min kollega Björn som precis som förra året hängde på täten i startgruppen, utan koncentrerade mig på att komma in i loppet utan att tappa allt för många placeringar.

Efter fem-sex kilometer var jag äntligen inne i loppet och kunde till min glädje konstatera att benen kändes riktigt bra. Känslan varade faktiskt genom hela loppet och jag var knappt trött när jag gick i mål. När jag studerar pulskurvan från loppet kan jag konstatera att jag aldrig haft så låg andel i zon 5 i något långlopp som denna gång. Jag cyklade i mål på tiden 2.46.24 vilket gav en 96:e plats i motionsklassen och en härlig andraplats i den interna kampen.

Elias gjorde ett riktigt bra lopp och gick i mål på tiden 2:52:53 (147:a) vilket gav en fjärdeplats i den interna kampen. Sammantaget vann Stockholmsgänget över oss med två ynka poäng, vilket åtminstone jag ser som en godkänd insats från vår sida.

Summa summarum var årets upplaga av Lidingö-MTB ett av de bästa långlopp jag deltagit i.