Dagen efter

Hade svårt att sova inatt konstigt nog. Spring i benen och en massa tankar som snurrade i huvudet. Jag är så klart ruskigt nöjd och glad över gårdagens prestation, men som vanligt funderar jag omedelbart på vad jag kunde ha gjort annorlunda och vad jag kan förbättra till nästa gång. Knasigt kanske, men typiskt mig. 

Vi hade planerat att antingen köra Down Hill eller cykla MTB idag. Dagsformen skulle få avgöra valet. Ömmande knän medförde att det blev återhämtningscykling för min och sambons del, medan sonen valde DH.

Dagens cykeltur förlades till ett gråmulet Rörbäcksnäs där vi valde den 15 km långa stigen Kalugapasset som vi även cyklade då vi var här förra gången. 

Utöver de ömmande knäna, kände jag mig hyfsat pigg i kroppen. Vi cyklade de lite drygt 15 km i makligt tempo. Stigen var lika rolig som vi minns den. 

Sist vi cyklade stigen valde vi att gena mot slutet, eftersom vi tyckte att stigen var lite svår för vår yngsta son. Denna gång cyklade vi dock hela stigen och kan konstatera att vi gjorde rätt som genade förra gången. Det var nämligen en rad riktigt svåra partier som återstod. Roligt och utmanande tyckte jag, läskigt tyckte min sambo.

Nä, nu ska njuta resten av dagen. Därefter är det dock dags att börja fundera på vilka nya målsättningar jag ska sätta upp och hur jag på bästa sätt ska nå dessa.