Tredje veckan

Så har även den tredje veckan med nytt träningsprogram och coach från Guided Heroes avverkats.

Programmet var i grunden även denna gång likt föregående veckas dito, så när som på en extra vilodag på lördagen, men eftersom jag och Lise genomförde halvvasan på tisdagen blev det en del omkastningar i programmet (efter avstämning med coachen). Efter omkastningen såg programmet ut på följande sätt:

Mån: Vila
Tis: Halvvasan
Ons: Återhämtningspass på cykel ("om kroppen känns ok, enligt coachen")
Tor: Stressad tröskel
Fre: Återhämtningspass
Lör: Vila
Sön: LSD (long slow distance)

Halvvasan blev en rejält slitsam historia för min del (se separat inlägg), men kroppen och knoppen återhämtade sig förvånansvärt snabbt. Kroppen kändes dock lite öm och stel under onsdagens återhämtningspass och så var jag mentalt sliten under torsdagens tuffa intervallpass.

Jag valde att köra onsdagens återhämtningspass i form av ett så kallat väckapass (Igniter i Sufferfest). Tanken var att få igång benen, efter några dagas cykeluppehåll, till torsdagens intervallpass. Jag vet inte om det fungerade eller inte, men kan konstatera att jag som sagt var mentalt sliten under torsdagens pass.

Torsdagens intervallpass där stressad tröskel var målet, var ett av de tyngsta på länge. Redan efter några minuter visade pulsklockan ett rejält minusvärde på prestationsförhållandet (ett värde på hur utvilad man är för dagen), så jag anade att detta skulle bli tufft. Funderade på att ge upp redan några minuter in i det första intervallet, men kämpade vidare. Jag tvingades lägga in extra vila mellan intervallerna och mot slutet tvingades jag även skruva ner motståndet något för att ta mig i mål. Ingen självförtroendeboost direkt, men jag är nöjd att jag inte gav upp.

Fredagens återhämtningspass genomfördes utomhus i solig men blåsig väderlek. Delar av turen innehöll utmanande passager i form av trappor, skoterspår i dåligt skick och isiga gångvägar. Riktigt skönt att få vara utomhus dock.

Fredagens återhämtningspass innehöll en del hinder i form av trappor och svårcyklad skoterled.

Lördagen var ju egentligen tänkt som en extra vilodag, men båda jag och min kompis Håkan J var sugna på att åka långfärdsskridskor så det blev ett sådant pass innan frukosten. Det blåste rejält denna dag så vi fick ta i en del i motvinden på vägen ut till Bynäset på Storsjön. Hem gick det dock lätt i medvinden.

Härliga vyer från Storsjön denna blåsiga lördagmorgon.

På söndagen gick ju vasaloppet av stapeln vilket skulle firas med traditionsenlig semmelfrukost hemma hos oss. Jag valde dock att i asketisk anda ge mig ut på mitt LSD-pass innan frukosten. Tre timmar senare hade jag genomfört ett lugnt långpass på tre timmar i kyla och snöyra. Snacka om att semlan smakade gott efter detta!

Inte allt för inbjudande förhållanden denna morgon. Ymnigt snöfall, kallt och blåsigt. Funkade bra när man väl kom iväg dock.

Veckans roligaste pass var utan tvekan långfärdsskridskopasset, tätt följt av fredagens återhämtningspass. Utomhus och då helst i gott sällskap är min grej  helt enkelt.

Nu ser jag fram emot nästa veckas träningsprogram och en avstämning med coachen för att se om något behöver skruvas på och för att lägga ett program fram till första tävlingen i maj.

Så, till nästa gång - Ride hard, fika harder! (som en klok och trevlig människa i min bekantskapskrets skulle ha uttryckt sig)!