Då var årets Mörksuggejakt avklarad. Inget att skriva hem till mor om denna gång för min del, men tävlingen som sådan var välarrangerad och rolig.
Vädret hade några dagar före loppet slagit om från regn och kyla till varmt och torrt, vilket jag hoppades skulle medföra att lerhålen skulle hinna torka upp något och att man skulle kunna ta sig igenom banan någotsånär torrskodd. När jag dessutom fick höra att arrangörerna byggt en spång över det värsta lerpartiet, steg förväntningarna ytterligare.
Efter förra helgens genomcykling av tävlingsbanan kändes allt riktigt positivt. Därefter har det bara gått utför vad gäller känslan, formen och förberedelserna. Jag har haft det svårt att sova i värmen och jag började dessutom känna mig hängig och lite småförkyld under senare halvan av veckan. Elias (en av sönerna), som också hade tänkt cykla loppet, kastade in handduken redan under fredagen på grund av sin förkylning. Natten innan loppet genomled jag en i princip sömnlös natt, under vilken jag bestämde mig för att inte ställa upp i loppet.
Tack vare att Lise gett mig det goda rådet att trots allt förbereda mig som om jag skulle cykla loppet och att vi ändå skulle åka förbi Rättvik på väg mot en semestervecka i Sälen denna dag, befann jag mig strax innan tiden för efteranmälan till loppet skulle gå ut ståendes i startområdet, halvt klädd för att cykla och med cykel och cykelryggsäck redo för loppet. Jag tvekade fortfarande men kände allt mer att det skulle vara sååå tråkigt att inte få deltaga. Suget efter att få cykla segrade till sist.
Med andan i halsen ställde jag mig i startfållan längst bak ("köra långsamt") och intalade mig att jag skulle cykla igenom loppet i lugn takt och att se det som ett träningspass. Jag höll mig hyfsat till denna plan de första 30-40 minuterna., men därefter drog jag på allt jag kunde.
Det blev många omkörningar på väg upp genom startfältet. I början var det ont om starka ryggar att samla kraft bakom, men under andra halvan blev det mer av denna vara. Jag cyklade utan missöden i mål på 3:36:43 vilket gav placeringen 294 i motionsklassen (av 671 startande), vilket är en av de sämre placeringarna på sista tiden. Trots den smådana placeringen är jag glad att jag bestämde mig för att cykla. Tiden får utvisa om det var klokt eller inte.
 |
| Håkan jagar på i sommarhettan. |
 |
| Jag går i mål efter att ha spurtat förbi två medtävlande. |
 |
| Precis som förra årets upplaga var årets Mörksuggejakt en varm och dammig historia. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar